Mar
21
Det är min rättighet att ha fel….
skriven av: sextitalist
Behöver jag hävda mig om jag vet att jag har rätt….?? NÄ.. (såvida det inte är livsavgörande…)
Behöver jag få sista ordet….??? NÄ.. (om det inte är på min dödsbädd…)
Behöver jag gnälla på folk som inte gör som jag…??? NÄ… (jag gör ju inte som dom ….)
Jag var expert på att dela ut pekpinnar men amatör på att ta emot en…
Jag var expert på att visa mitt ogillande men amatör på att gilla..
Jag var expert på att ha åsikter men amatör på att stå för en..
Jag var expert på att prata om livet men amatör på att leva…
Det man egentligen är expert på är att vara amatör….ju förr man kommer på det desto snabbare kan man komma till insikt och börja förändras….
LEV NU…!!! (i morgon kan det vara förbjudet…)
musiktraditions mest fantastiska bottennapp….
Skulle ni vilja lyssna på den låt som kom sist av de 3873 bidragen som skickats in…???? om Dannys (som jag ändå tycker är en bra artist) ”in the club” lyckades gå direkt till Globen med sitt frenetiskt bankande av titeln så misstänker jag att den som kom 3873:a lät som en grundstött tanker… hur svårt kan det vara att skriva texten till en låt när 80% är att upprepa titeln…
enda som är konstant är förändring men det gäller visst inte herr Björkman.
middag… vi bestämde att under middagen skulle alla säga nåt som de var tacksamma över… jag trodde det skulle i sann svensk anda bli fniss och pinsam tystnad, så jag började för att ha mitt överstökat med att vara tacksam över att bo i ett helt fantastiskt land som Sverige, där vi trots gnäll på skatter och sjukvård har det oförskämt bra… och döm om min förvåning när alla satt begrundande och nickade… nästa var tacksam över att få ha en familj som älskade dem, nån var tacksam över att ha fyra föräldrar..
plast)…nån var glad för att det finns mat på bordet…mm mm.. det var nästan så tårarna kom.. inte tänker vi dagligen på de saker som vi oftast tar för givet, det är inte förrän vi inte har några av de sakerna som vi förstår hur bra vi har det… för mig var det en väckarklocka… jösses… inte spelar det väl nån roll om tåget är inställt för att det snöat eller att elräkningen blir tusen och åter tusen kronor dyrare när man ser bilder från Haiti eller andra ställen med liknande problem…. vi lyckas ofta lyfta upp småsaker till en nivå som får katastrofer att framstå som 
bagateller…
att plogbilen lämnar en plogvall på uppfarten… (skotta på bara)
fria val spelar väl ingen roll när min tidning inte kom förrän klockan 08.00….(läs tidningen på nätet)
Vad spelar det för roll att en vettvilling skjuter en senator och massa andra människor när Let’s dance krockar med På spåret och Skavlan…. (det går repriser..)
Julen är i antågandemed allt vad det innebär…. alla fönster i huset ska stolt visa upp att advent minsann är startskottet på
handelshysterin…. lussebullar ska knådas och snurras till de mest konstiga monument… pepparkakor ska kavlas, försöka lyftas hela från bänkskivan….. och sen kavlas om igen…( undrar om det går att få fram en snygg peppis som inte ser konstig ut…) men det skapar ju extrajobb att kavla samma deg igen & igen…
man ska börja snappa upp små vinkar från familjemedlemmarna… aschdå.. min borste gick sönder….åååå den som ändå hade en varmare jacka…. kolla henne där.. hon har såna skor som jag skulle tänka mig att köpa…. och så vidare… men för mig återstår ändå det största problemet……. VAD ÖNSKAR JAG MIG…??? kommer så väl ihåg när min pappa svarade: “snälla barn” på frågan vad han önskade sig i julklapp och man tyckte verkligen att det var löjligt… klart man önskar sig nåt.. men vaaaad..?? satte mig i köket med en lapp jag fått av min yngsta dotter idag och klurade…. skrev: snälla barn… men strök det och skrev bakom: har 
redan…. så… inga fler uppslag… jo… en v-ringad mörk snygg jumper… (vore ju konstigt att önska sig en ful….) och kallingar….. (wow.. vilken uppfinningsrikedom…) längre kom jag inte… önskar mig ju egentligen ingenting utom just själva julkänslan, med hela familjen samlad.. julgröten på morgonen, julmaten, Kalle klockan 15… blixttömningen av klappar under granen, spela spel med hela gänget…. glöggen på kvällskvisten, nattpromenaden ner till stan för att lyssna på julmusiken i muséiparken, glögg igen när man iskall kommer hem…. ALLT DET ÄR FÖR MIG JUL… och fick jag önska mig nåt mer så vore det väl fred på jorden…. 
men det kan man ju inte önska sig…eller…???? (lite svårt att slå in kanske…)
Vid den här tiden för 40 år sen gick man och väntade på skollov…. för 30 år sen gick man och väntade på körkort och krogbesök…. för 20 år sen gick man och väntade på att barn nr:2 skulle födas… för 10 år sen gick man och väntade den första tjänstebilen på nya jobbet.. och nu går man och väntar på att barnen ska komma hem och hälsa på… om 10 år går man kanske och väntar på att få ett bra förtidserbjudande från jobbet så man kan tillbringa mer tid med barnbarnen 
(om det nu finns några såna då….)…
litet bylte som är helt beroende av dig som litar på dig till 100 % som växer upp och ser dig som den starkaste i världen, som under tonåren ger dig gråa hår och som på studenten gör dig så stolt att du tror du ska spricka… den är obetalbar..!!!!
välfärd presenteras på så olika sätt.. man brukar ju säga att vägen till helvetet
är kantat av goda intentioner.. det är väl politiskt korrekt att inte blogga om politik och framför allt inte avslöja om man (Gud förbjude) tycker att en av sidorna har bättre åsikter än den andra.. det gäller ju att dra av momsen på allt valfläsk som vi serveras.. miljarder och åter miljarder kastas mellan blocken och vi vanliga dödliga kan knappt greppa siffror som överstiger vår inkomst.. men hur det än går så handlar det ju om friheten att ha en övertygelse, en övertygelse att jag räknas, att min åsikt kan göra skillnad, inte att det ska finnas en stat som tycker åt mig, en stat som talar om hur länge mina barn ska ammas eller hur vi gör fördelningen i våra hem.. det måste vi väl ändå få bestämma över själva… varför tycker 43% av svenskarna (om man nu ska tro på opinionsundersökningar..) att resten är osolidariska..?? ingen har väl patent på det ordet.. det ordet är ett praktiskt ord, nåt man gör och inte nåt man är.. när jag hjälper till hemma för att utjämna bördan av att ha ett hem med allt vad det innebär så är jag solidarisk med min familj.. inte när jag går omkring hemma och säger att jag ÄR solidarisk…. nähä…. usch.. nu känner jag 
att jag grottar in mig…. på måndagmorgon vet vi hur det gick men vi vet ju att vi varken
kommer att vakna som röda kommunister eller blåamerikanska dollarmiljonärer, utan som vanliga svenskar som i fyra år får leva med det som majoriteten av oss bestämt…
Hej igen.. för alla som av någon anledning gått och väntat på att jag skulle visa ett livstecken så har jag bara att ursäkta, det har varit en del att stå i då det har 
blivit TVÅ köksbyggen denna försommar.. först ett nytt kök hemma och sen ett nytt kök i sommarstugan… (lite mindre dock..) och sånt har en tendens att krama dagsljuset ur mig.. samt att i stugan finns ingen tillgång till nätet.. (det är vad jag kallar en ursäkt..!!!)
ordning på alla möjliga sätt för i morgon måste allt vara perfekt…!!! men nånstans längs vägen så har gränsen suddats ut, det är inte så viktigt längre.. vi fixar det sen, man kan griljera skinkan på julaftonens 
morgon.. man kan köpa badbollen första dagen på semestern och jag tror att det har att göra med… ÅLDERN (igen….) när man var yngre så hade man mycket mer prestationsångest, man skulle visa föräldrar och svärföräldrar att man kunde vara lika duktig som de, att man sen höll på att bokstavligen köra ihjäl sin familj på kuppen var inget man reflekterade över.. man har ju knappt haft nån vila utan bara stressat fram och tillbaks med släpvagn och takbox, ständigt med en luftmadrass eller en badboll hängande i mungipan och yr av syrebrist och hyperventilation… eller varannan dag stående på OK macken och ta
nka 60 lite bensin för att släpa barnen på vattenskidor….. skulle det här vara semester…??? men allteftersom åren gått så har inställningen till semestern blivit avspänd..(kan ju även 
bero på att barnen börjat flytta och övergått från badbollar till egna båtar..) nu handlar det om att kunna fördriva semestern med att INTE göra nåt… SAMTIDIGT som man INTE ska gå på den andres nerver… hmm… men det går faktiskt riktigt bra, vi spelar spel och solar, är det en grå dag åker vi iland och gör utflykter med bilen,kollar in några loppisar och hälsar på vänner… DET kallar jag för semester, fast.. det andra hör väl till liksom… det är väl faser i livet… men man önskar ibland att man lärt sig tidigare i livet att njuta av ledigheten..
sinande tro på framtiden…. visst är det häftigt att de aldrig tycks se eller ana att framtiden skulle kunna ha motgångar och visst unnar man dom att skrikande på lastbilsflak och traktorflak vråla från lungornas botten att de är störst bäst och vackrast… för det är dom..
är det att jag älskar vänskap och sanna vänner… att se sin dotter få stipendie för just den kategorin gör att jag är stolt som en tupp…!!!
har kämpat otroligt i tre år och din framtid är sannerligen ljus..
semester här eller där… och under tiden vi funderar så är det just livet som smyger sig förbi i innerfilen.. man gör ett litet uppvaknande i 20-års åldern, ett vid 35 och nästa när man märker att barnen undrar när de är 20… det känns som om det går i cirkel.. min underbara son som blir 21 har för det mesta glidit runt på en räksmörgås och stekta sparvar har mer eller mindre flugit in i munnen på honom.. när helt plötsligt livet bestämde sig för att sparvarna skulle utebli så landade han i den bistra verklighet som vi andra kallar livet… och det är med smärta jag upplever de våndor som han får erfara men det är samtidigt den enda vägen man kan gå om man vill lära sig att leva… att livet ger en 
törnar och erfarenheter är väl det enda vi kan vara riktigt säkra på…
nån som bara lyssnar och bryr sig… nån som förstår när man pratar osammanhängande och bara vill ha sällskap, nån som är beredd att gå en extra mil utan att klaga… nån som åxåx inser att vänskap går två vägar, ge och ta… aldrig känner man väl sig så behövd som när man fått vara till stöd för en vän och aldrig känner man sån styrka som när en vän fått vara ett stöd.. tror att vi alla behöver en sann vän,en som inte bryr sig om nåt annat än just att vara vän… helt plötsligt har livet fått en mening, och mitt uppe i vårt planerande så kan vi stanna upp och kanske tänka…
STÅ I VÄGEN FÖR LIVET OCH VAR NÅGONS VÄN…
Hej alla goa människor… (och ni goa kvinnor i skor med för den delen..) jag håller på att bygga om vårt kök här hemma och har inte lagt så mycket kraft på att skriva bogg… dock så har själva byggandet inspirerat till några inlägg…… jag har inte tappat sugen, bara orken… märkligt hur det är egentligen… orden “logistik och hantverkare” är varandras raka motsatser.. orden “i morgon och nästa vecka” är däremot helt synonyma… men man lär sig hela tiden nya uttryck… eller vad sägs om “Rotmoms”.. känn på den.. det betyder att om du vill ha rotavdrag så bli momsen högre….